FOLKMUSIKBOKEN  -  Märta Ramsten: Om folklig vissång
Sång- och danslekar

Sång- och danslekar Bild 13. Danslekar vid bröllop i Klövsjö, Jämtland, ca 1910. Foto: Jämtlands läns museum. Många sång- och danslekar som nu används vid jul och midsommar fick vid 1800-talets slut en fast, stiliserad utformning. Visserligen har de flesta nutida lekar rötter i en äldre sång- och danslekstradition, men i mellanledet mellan denna äldre sånglekstradition på försvinnande och vår nutidstradition har lekarna omformats och normaliserats av utbildade lekledare. "... med klar blick för sånglekens betydelse som kulturfaktor framträdde skaparen av Nääs slöjdseminarium, rektor Otto Salomon, och bringade sångleken till ny blomstring, först genom att uppta den som en samkvämsform under kurserna på Nääs, men från år 1895 även såsom fast läroämne. Från detta år har särskilda kurser för utbildning av lekledare årligen varit förlagda till Nääs. Sedan dess har de på Nääs utbildade lekledarna gjort en stor insats för 'Nääslekarna' i hela landet. Ar 1905 utkom så den första samlingen av Otto Hellgrens Sånglekar från Nääs och 1914 den andra. --- Även på Skansen har sånglekarna alltsedan 1897 haft hemortsrätt." (Ur lnez Mallander, Sånglekar och sångdanser, 1955.) Vid slutet av 1800-talet togs Nääslekarna upp på folkhögskolornas och lärarinneseminariernas gymnastikscheman och på det viset spreds sedan de "kulturella" lekarna i skolor och folkbildningssamfund.

Sång- och danslekar
FOLKMUSIKBOKEN  -  Märta Ramsten: Om folklig vissång